Final

Från och med i måndags 15;30 har jag ytterligare ett tillskott som håller mig sällskap över bb-finalen. Jämställdheten är numera ett faktum. 

Tack världens finaste Frida för allt du gjort för  mig. Kommer aldrig någonsin kunna tacka dig nog. Tack bästa Manda för allt du stått ut med, tack världens bästa föräldrar och självklart mina fina grabbar.. 

6 åringen

Helt sjukt att idag är min lilla, lilla kille hela 6 bast. Inte okej!! 

Känns fortf som om han stannade vid 3 år som högst. Han är iaf otroligt stolt över att ha passerat skolåldern och kan nu räknas in bland hans skolkompisar som tidigare under året fyllt de magiska 6. 

Idag ska de iallafall firas. Har lånat storebrorsan en extra dag för lite tårta och skönsång. 

Älskade unge vad jag älskar dig. Mitt lyckopiller. Min överdos av C-vitamin. 

mjukstart

Fy tusan så länge sedan jag använde mig av denna sida.
Kan ha något mer att jag typ kastat skit på allt som heter "blogg". Men så länge jag inte faller i kategorin att använda denna för att såra/baktala eller på fel sätt leta bekräftelse så ska jag väl rakryggad kunna skriva lite..eller?

Händer en hel del i mitt liv just nu. Mycket har förändrats och det kommer de antagligen fortsätta att göra.
Ville har börjat skolan, blivit extremt utseendefixerad (skyller allt på hans brorsa då hans mamma gett upp allt som heter utseende), han tror sig stundtals heta Ronaldo och har börjat på fotbollsträning. Han har en fetisch på Justin Bieber frisyrer och kräver att jag iaf ett par gånger i veckan "work my magic" med kammen och hårspray innan skolan. (en frisyr som håller max i 10 minuter).

Theo "Theppas" Krantz bollar fortfarande hockey och fotboll som ett proffs. Inget tjaffs och oavsett väder, humör eller sinnesstämning tar han sina förpliktelser på blodigt allvar.
Mannen i min lilla familj. Glömmer ibland att han inte är äldre än tio.

De fick bli en mjukstart på bloggandet. Ganska ointressant kan ju vissa tycka. Har inga fester, klädinköp, egobilder att visa upp. Men lika glad för de är jag. Fokuserade på de viktiga. Anledningen till min existens. MINA BARN.

hockeykorv och nervklena föräldrar

Är "barnledig" i helgen. Första helgen på ett par veckor då jag är helt utan någon av alla barnen som vanligtvis stimmar omkring innanför dessa väggar.
Igår tog jag mig själv ifrån min trygghetszon och åkte ensam till min fd grannes uppstyrda "jippo". Blev lite vin och snack med för mig okända (men trevliga) personer.

Idag kunde jag dock inte hålla mig borta ifrån en av ungarna. Jag och mina föräldrar spenderade eftermiddagen på Theos sista hockeymatch för säsongen.. Kan väl säga att man blev aningen stolt över min skitunge när han lyckades få in ett av de sex målen..

 

ja men så att eeee...

Sitter och kollar "Mia på Grötö" ..
Tänkte träna lite simultanförmåga och blogga samtidigt.

Idag har allt gått relativt på "räls".
Jag kom till jobbet i god tid, jag jobbade mina timmar (och pga få barn) fick jag gå hem 30 minuter tidigare. Hämtade en glad Ville på dagis (antagligen för att han badat minuterna innan i alla vattenpölar på dagisets bakgård). Han va dyblöt men lycklig.
Kom hem, slängde jacka/byxor i tvätten och ungen i badkaret (då han mer eller mindre hade några kg geggamoja i ansiktet)...
Efter badet hade Theo kommit hem från hans kompis och även han va en tillfreds (snart) tio åring. Vi drog och handlade efter Theos önskemål (kycklingsallad). Ville ja han äter ju inte sallad (eller gurka,avokado, tomat, fetaost, ect) så hans tallrik bestod av pasta (med ketchup) lite kycklig och majs. Efter maten så satte vi oss ner och kollade lite hockey och myste med vindruvor.. (eller jag och Theo åt vindruvor.. ville åt... ingenting. Han var lite bitter för att hans förslag om godis, chips och läsk inte hade gått egenom..

Eftersom jag idag kunde locka med hockey (till Theo) så gick läxorna smärtfritt. Inte ofta man får höra.. -"mamma jag ska plugga nu då. Kan nu sänka ljudet så jag kan koncentrera mig?"..  

Det som kanske drar ner betyget på dagen var mitt eget fel.. Jag har inte bara lyckats ta sönder ett glas-ting i lägenheten utan två. Först den sista av tre ljusstakar  och senare en lampa som jag helt demolerade efter en vals med dammsugaren.. Ja ja .

Ison fick vara med på kort idag. (även han har skött sig exemplariskt)

Nu ska jag somna med en liten antydan till huvudvärk men iaf nöjd över dagen..

från hockeymorsa till vab-morsa

Jag är otroligt bortskämd med oförskämt friska ungar. Har alltid skytit om vårat imunförsvar, just nu känns de som jag får äta upp mitt högmod.  För är de inte eksem/allergi så har de ta mig fan varit den värsta feber-epidemin någonsin. Den vägrar också helt försvinna!
Ville har haft typ tre feber tillfällen bara detta år och Theo är i skrivande stund inne på sin andra. Jag har klarat mig med endast ett tillfälle (än så länge) och M har precis blivit av med förkylningen från helvetet.

I helgen hade jag lite semester. Åt på restaurang och va "ute" (jajjemen jag var ute och skakade lite ass).  Tänkte även att jag skulle ta mig en liten shoppingtur och vädra plånboken en smula.. Jo de gick ju sådär. Kom hem med ett halsband, så de va ju faktiskt under all kritik. (har bara mig själv att skylla tyvärr).

Har precis lagt feber-Theo och Ville (som är otroligt avundsjuk på att bara Theo får vara sjuk). Tog tillfälle i akt och städade hela jävla lägenheten så fort de förvunnit i dvala. Kontentan är att jag är helt färdig som männsika just nu. .. ooooo nu är Ville vaken igen.

 

hockeymorsa.

Jahopp.
Tisdag och på schemat står jobb och hockeyträning.

Då va de dags igen.

Kom en halvtimme för tidigt till jobbet idag så tänkte att nu är de ett ypperligt tillfälle att skriva ner några rader... Men nu  vet jag inte riktigt vart jag ska börja. Va ju ett bra tag sedan man skrev här och att ta vid där jag sist slutade är helt omöjligt.  

Helgen har bestått av soff-shopping, hockeymatch och helgmys med godis och hyrfilm.  

Jag låter bilderna tala för dig själv. 

Ja just de. FEBERN. ! Jag kan inte ens minnas sist jag hade temp. på över 37,5 (som värst).. Men i onsdags åkte både jag och ville på febern från helvetet (i mina ögon) Hade dryga 39 båda två. Och vi va mer medvetslösa än vakna. Men nu kanske min feberkvot är fylld för ett par år framåt iallafall.