Ibland kan ens humör göra otroliga svängar.
Idag känner jag att det kommer bli en dag med maga massor med inlägg på bloggen då jag hela tiden känner för att skriva av mig.
Man säger ju ofta att olyckor kommer i tretal.. och jag tror fan de kan stämma. Inte nog med att jag är otroligt blödig idag (mestadels pga av denna vecka i månaden) så har jag en "jag gråter för allt, stora som små saker" i min ensamhet.
Jag är en känsloperson som ofta inte kan tänka innan jag pratar när jag väl känner starkt för något eller vill ha något sagt/förklarat. Vilket kan vara en stor nackdel, det vet jag ,!
Jag har ett starkt behov att alltid förklara mig och vill att personerna jag förklara för ska förstå, jag menar ju på att om alla bara fattade skulle alla också inse att jag har rätt.(Vilket inte alltid stämmer).
jag är för tillfället ganska tillfreds med mitt liv. Jag har två underbara barn och ett otroligt fint bonus barn, jag bor med en person som jag älskar, jag har en fin lägenhet och få men otroligt bra kompisar. Vist att jag inte upplevt världen till den grad jag vill, jag har inte bott utanför Vimmerbys gränser och inte rest jorden runt. Jag har begränsningar och ansvar som ibland kan bli övermäktigt men som jag älskar. Jag har levt mamma-livet sedan jag var sexton år vilket format mig till den mamma(n) jag är idag. Jag är absolut inte den bästa och jag är ingen supermamma. Jag har brister i massor och jag har desvärre inte en ängels tålamod. Men jag är mänsklig och jag älskat de liv jag ändå fått. Mina barn ger mig allt jag behöver och Martin är min klippa, mina vänner lyfter mig när jag håller på att sjunka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar