fram och tillbaka

Jag är fan rätt effektiv ibland.
Jag vaknade (inte i tid, men inte stress försent heller) och tog mig till skolan. Efter min lektion så hade jag en lucka i schemat. Istället för att lägga mig och dö i en av sofforna i tv-rummet här på skolan (som kan vara de skönaste ever en seg måndag-tisdag-onsdag-torsdag för/eftermiddag) så gjorde jag först ett svenska arbete och sen åkte jag till stallet för att uträtta mina stallsysslor. Efter lite bajs-mockande och foderplock tog jag mig åter tillbaka till skolan. Gjorde ett stopp hemma för att pussa lite på damp-katten (Ison "utan fille")... Nu sitter jag åter igen här på skolan och hänger inför min sista lektion. Känner mig en smula stolt över min insatts. (bieffekten lär dock bli att jag är otroligt osocial hemma ikväll istället. Lär däcka snabbare än snabbast och lämna min älskade lille kille utan sällskap. Faaaaaast han kommer egentligen inte alls vara så ledsen och känna sig övergiven i soffan då jag har en sambo med ett stort tycke för "utan-ida-tid")

Jag satt förvisso och funderade över Martin fina sidor och mindre fina sidor (men som jag älskar han för iallafall. Vi har ju trotts allt mindre smickrande sidor allihoppa)

Mindre smickrande sidor är:
1, Han ska alltid ha rätt.. Även om han inte alls har rätt så lyckas han alltid få rätt iallafall (eller få mig att skratta vilket ses som ett stort nederlag från min sida)
2, Han har ett konstant utsläpp av "naturliga" gaser.. Fattar inte hur en människa kan innehålla så mycket "naturgaser". Han kan ses som ett stort ozonlager-fara..
3, Han får mig ALLTID att skratta även att jag är skitförbannad...Vilket stör sönder mig!!!
4, Han har en kläd-abstinens som en "it" girl på manhattan. Hans klädsamling tar aldrig slut och hur mycket han än har hasplar han ändå ut kommentarer som -"Fan Ida, jag har inga kläder att ha på mig! .... inte för den här säsongen iallafall" Ja så säger han allvarligt.. och han menar det..
5, Han tar Ison (tha master cat) före mig. När han kommer hem från jobb får man en liten blick och ett vagt hej innan han kastar sig i armarna (eller om det är tvärtom kanske) på misse-nissen och ger han en sådan kärleksförklaring DAGLIGEN.. vart är min dagliga kärleksförklaring undrar jag då?

Hans possitiva sidor:
1, Han låter mig ha rätt (ibland) eller låtsas fatta vad jag menar, när jag stått i timmar och försöker få ut min åsikt.. då kan han titta på mig med hans rådjursögon och säga -"ta de lugnt gumman, jag fattar"
2, Hans "naturliga gaser är jävligt roliga.. De kommer så plötsligt och otippat så man kan inte annat än att brista ut i asgarv. Ibland tror jag tilloch med att gaserna försöker föra fram ett budskap i den höga ljudnivån.
3, Han får mig alltid att skratta. Finns ingen med så otroligt kul humor som min karl...INGEN..
4, Han tar med mig på shopping-resor för att han tycker att jag förtjänar det, och är inte det minsta snål bara overdrivet givmild även om jag inte alls förtjänar det.
5, Älskar hans fina infall då han ringer bara för att säga att han saknar mig. Händer inte dagligen men de är ju absolut inte veckor imellan hans fina sms eller samtal.
6, Han får mig att känna mig speciell och uppskattad.
7, Han ser när jag mår skit och släpper allt för min skull.
8, han låter mig ligga på hans arm tills jag somnar, trots att jag vet att han både svettas ihjäl, får panik och inte kan sova med mig klistrat kring hans bruna fina body.
9, Han väcker mig alltid innan jobbet för att säga hej då. och får alltid ett sms eller samtal när jag gått upp på morgonen.
10, Han skaffar katt till oss trots att han har allergi (antagligen till stor del för han vet hur mycket jag älskar de pälsklädda tingen)
11, Han följer med till stallet (rider, mockar, sällskapar) fast han är livrädd och hatar stall

I det stora hela så är min karl den finaste som finns (trots mindre bra sidor). Och han är MIN bara MIN!!!