still awake

Fortfarande vaken fast jag vet att jag lär ångra mig Big Time i morgon bitti när barnen är som "godis" höga och inte vill annat än att jag ska leka eller iallafall sitta lodrätt upp i soffan.
Känner jag min lilla son rätt kommer han iklä sig rollen som "soldat" då vi införskaffade den efterlängtade manteln i "parken" idag. Antar att jag kommer får både ge lösen var och varannan minut samtidigt som jag leker Jonathan/skorpan/krigsfånge.
Jag har parkerat mig själv i halvliggande position i soffan och väntar på att mitt huvud som går på högvarv ska sigh(na) ut för dagen. För mitt eget bästa skulle hjärnan lätt fått stänga av sig själv sekunden Villevalle somnat. Ibland tänker jag på tok förmycket.
Jag blir galen på mitt eget "tänkande" och behöver egentligen ha tillgång till en jourhavande psykolog/kompis som kan bolla ideerproblem/tankegåtor och dylikt (för en billig peng, då jag fortfarande är en ensamstående tvåbarnsmamma) Någon som känner mig manad?
Katterna ligger som ett extra täcke över stora delar av min kropp och önskar nog även dem att jag ska slå av datorn och ägna all fokus på att maniskt klappa dem iställer för panikartat fokusera på att slå in rätt tangenter på datorn.

Nog om min sena kväll och inre kaos. Kanske bäst att däcka för allas bästa(?)
Hoppas som vanligt på en bättre och lugnare dag i morgon. Sinnesro önskas köpa!

...

Jävla skit.. Jag är ett vrak just nu. Vrida tillbaka klockan och göra saker ogjorda.(?) jävligt time(at) då jag kollar "butterfly effect"(om den nu hette så) Varför lär jag mig aldrig.?? Åhhhhhh

...frustration på max

Ibland blir jag frustrerad. Inte bara på andra utan mestadels på mig själv och mina tankar och åsikter om vissa saker. Blir också frustrerad i snudd på arg på personer som inte kan sätta sig in i andras situationer och ha överseende med saker och ting. Idag är verkligen en sån dag jag konstant tänker på sådant. 

Vem ska vika ner sig i situationer när man har olika åsikter och känslor? Jag kan väl inte bara svälja mina känslor och tankar bara för andra anser att jag ska göra de? Eller? Må dåligt för andras skull?

Åhhh blir galen...!!!!

Idag har jag och Ville (medan Theo var hos polare) tagit vara på nästsista dagen på ALV innan stängning. 

Är för arg för att skriva. (eller kanske inte arg mer ... hmm.. frustrerad. De ordet har jag inte använt mycket i detta inlägg va?? hmm?)

Just de. Hann med 7,5km promenad idag också. Good girl.. aight?

...tröttare än döden

.. Förstår egentligen inte alls varför jag skriver nu. Är trött som satan och att jag ens kan manövrera fingrarna över tangenterna är ett mindre mirakel. (så ha överseende för stavfel etc).
Idag trotsade jag min äckliga (kvinnliga) värk, knaprade i mig en handfull alvedon (mer korrekt, två stycken) och cyklade lite nonchalant till stan. Mötte upp min smått försenade vän Natta (Lasse-Nasse) på 48:an.
- kan dock inte lägga allt för stor vikt vid hennes mindre försening då någon av oss alltid är försenade, utan undantag.
Va väl egentligen inte meningen att de skulle bli en tretimmars fika, men de blev det iallafall. Hann springa lite snabbt i någon affär innan jag "hojjade" hem igen. Väl hemma så blev jag varse att jag inte bara hade mina egna ungar hemma, utan också Stina (Theos klasskompis och Villes stora kärlek). Eftersom Stinas mamma var hemma så tog jag och Villevalle en kvällspromenix på 40 min innan de var dags för "läggning".
Nu sitter jag som vanligt bänkad framför tv:n och bara suktar efter att stänga mina blå och vakna hel och pigg i morgon. På tal och pigg och fräsch.. Idag på stan bestämde jag mig för att göra något jag innan aldrig gjort. Jag köpte mig både hårinpackning och ansiktsmask.. Japp ni ser rätt. (både att jag aldrig testat en ansiktsmask och att jag faktiskt helt frivilligt kladdade på mig den smått snorliknande krämen i ansiktet och lät mig se ut som ett monster i inte mindre än tjugo minuter).
Ja ja nu ska jag slå slag i saken och lägga mig.

Lägger ut en bild på min lilla fikastund med finaste Natta...

i brist på annat..

 

Har precis skrudat om till min onepiece som jag efter ett år verkligen fått upp ögonen för. Skulle aldrig visa mig offentligt i den, oh hell no. Men när jag sitter här hemma, ensam uppkrupen i soffan (vilket är precis i den positionen jag är i just nu) är den fan underbar!. 

Sedan barnen fick ledigt från mig så gjorde jag verkligen ingenting. Hade så sjukligt tråkigt och äckelvärken irriterade mig till max. Ryckte iallafall upp mig efter några timmar av självömkande. Drog på mig promenix-brallorna och tog mig en tur på dryga 7 km. Sammanlagt har jag traskat milen idag, och jag är faktiskt jävligt nöjd. Dock så avvek jag en smula från "motions- mode(et)" och pallrade in på ica och köpte mig lösgodis och cola. Min kropp suktar efter just godis och cola och med tanke på mitt humör vågade jag inte gå emot mina "lustar". Så här sitter jag med näsan i godispåsen och glaffsar som aldrig förr (då jag vet att majoriteten av min bekantskapskrets avskyr när jag äter godis)... 

Köpte mig även Hanna & Amanda´s nya tidning. Jo jag säger ju att jag blivit beroende av familjerna Schulman/widell. Har ingen aning om vad det är för "slags" tidning, men de spelar kvittar. Skulle bara ha den! Så nu är den min!

Skänker en tanke till de personer som fick privilegiet att gå på Salong Betong jippot i Sthlm idag. Jag är otroligt avundsjuk. Men dock inte missunnsam. Nu blir de tv-tittande för hela slanten. 

the bitch is back.

...Eftersom de är studiedag idag så betyder detta att Theo är hemma från skolan (inte i skrivande stund då han raggade kompis nu på eftermiddagen)
På förmiddagen var han och jag ute och promenerade/cyklade i dryga timmen, innan det var dags att hämta hem Ville från dagis igen. Kände väl att mitt humör inte direkt var de bästa och mitt tålamod var i snudd med obefintligt. Why? Joooo.. när jag kom hem fick jag faktan slängd i ansiktet (eller inte ansiktet precis, men blev varse) att bitchveckan har kommit för att stanna (ett par dagar). Är jag lycklig över detta!? Ehh nej.
Samma dag jag inser att "lingonveckan" är i gång byter jag helt personlighet och blir en renodlad ragata. Jag tjuter, lackar ut på egentligen ingenting. Jag blir känslig som fan (kan jämföras med en gravid kvinna i ca 8:e månaden). Efter veckan från helvetet har jag någon (kanske två veckor) jag mår som en prinsessa, innan PMS veckan sätter igång. Då blir jag ännu värre. Kan på sin höjd säga att jag på en månad har två "bra" veckor. Det är under dessa två veckor jag egentligen skulle passa på att "umgås" vara social och få saker gjorda. Resterade veckor borde jag gå med en varningsskylt på ryggen.
Nog skrivet om "flick/kvinnliga problem" känns som ganska ointressant läsning. men ville bara få lov att spy ut min frustration över mitt humör... That´s it!

Idag har jag min barnlediga(vecko)dag. Då mamma och pappa valt att ta sig tid att leka och umgås med grabbarna Grus alldeles frivilligt. Jag hade planerat att traska till Angelica för prata "gojja" och dricka kaffe/te. Men ikke. Fröken Olofsson har dagen till ära blivit sjuk. Dålig stil måste jag säga.

Så blir att ta mig en långpromme med Amanda och Hanna´s pod i lurarna (tack Angelica för tipset) och lite godismys i soffan. Kan ju inte bli helt fel (?)
Nu blir det att knapra alvedon/panodil/ibumetin/ipren så jag förhoppningsvis kan ställa mig upprätt inom en timme eller två.

Besatt

... Jag har blivit besatt av familjen Schulman. Börjat bli sjukligt. Rehab nästa... (?)

i guess this is my life.

... Du vet känslan av att vara glad, fast på något vänster lite nere och ledsen med.
Må bra men ändå ha något jobbigt som gnatar någonstans långt innanför pannbenet..
Så är jag nu.
Antagligen för att jag inom några dagar kommer bete mig som en idiot, kasta ur mig spydiga/katiga kommentarer till de flesta som inte "stryker mig medhårs" de vill säga. -It´s time for the biiiiiiiatch week,!
I kombination med att "dagsläget" känns lite osäker. Det har varit på tok för mycket drama under mina (ynka) 24 år (och 11 månader och 11 dagar) och jag har bestämt mig för att det ska bli ändring på de.!
-NU!

Voffelkalas

Tror lunchen uppskattades !

strävar efter att bli en såkallad "hurtbulle"

Idag var dagen Ville väntat på.. Han skulle fotograferas på dagis.. snacka om att lillkillen var i extas över att helt välja kläder (jeans och lila tröja med något tryck med monster/polis/tjuv-aktigt) samt övertala sin mamma att både platta håret och trycka på lite/minimalt med hårspray precis som han sett brorsan fått i vissa (väl valda) tillfällen. 

Att lämna han till dagis var lättare än någonsin då han konstant skulle visa sin "skitsnygga nya tröja" för varje person som råkade uppmärksamma honom.

Tog mig en PW direkt efter lämnandet och höll mig ute i dryga två timmar. Tog till och med tillfälle att hälsa på min fina vän som man desvärre får hälsa på i en helt annan form än vad man helst önskar. 

Nu ska här gräddas vofflor och vispas grädde (på Theos begäran) tills min blonda skolkille kommer hem. -Och ja han går faktiskt hem från skolan helt ensam. Efter tjat i flera månader fick han igenom sin önskan att vara lite "vuxen" och jag har faktiskt inget klagomål. Han är super duper dunder duktig. Vist jag har ett par spejare under etappen skolan - hem.. Man kan aldrig vara för säker.

wooop wooop

Så nu var det ett tag sedan man tog sig tid att sätta sig ned och skriva några (egentligen helt meningslösa) rader. Låter måhända som en skapligt upptagen person, vilket kanske inte helst stämmer. Men tycker ändå att livet som ensamstående tvåbarnsmorsa är en skapligt massiv uppgift att axla.

Idag kom jag iallafall hem från ett par dagar i Göteborg. Har varit en jävligt tung vecka och vistelsen var lite som skänkt från ovan. Jag har ätit toppen god mat,tagit ett glas vin (mitt på dagen), haft världens bästa sällskap och gått stadspromenader utan dess like. Tiden går fort och min tid i storstaden kom snabbt att avslutas och dragningskraften i form av mina ungar gjorde sig till känna. (även om jag skulle göra allt för att ta med mina små dit och fly verkligheten ett tag till).

Har fått mig ett par nya "promenad/löparbrallor" jag gärna skulle vilja inviga snabbare än kvickt, men i dagsläget verkar vädret i Vimmerby inte vilja desamma. (notera att jag fått ett par nya byxor... inte illa va??)
Dock får jag inte lov att anstränga mig mer än promenader för tillfället och ett par veckor till framåt, mycket tajmat må jag säga då jag aldrig varit så sugen och motiverad att ge mig ut och jogga någonsin).

Nu blir de soff-häng tillsammans med min onepiece (jag fick i present för snart ett år sedan) som jag numera bor i på kvällarna i min ensamhet när mina små monster somnat. Har kvällen till ära även sällskap av minsta kissen (då den stora svarta är ute och hänger på polarna på gatan) samt Villevalle som inte var allt för sugen på att ligga kvar i sin egen säng. Tror att han utnyttjar läget nu när jag blivit förbjuden att bära tunga ting. (och ville, min kompakta son kan helt klart klassas som ett tungt "ting").

God natt.. och på återseende....

nedräkning

... japp nu har nedräkningen startat. Sitter i morgonrock (ja för de är så man ska sitta/se ut om man är någon form av "it"-morsa. De har jag sett på tv..) och luktar någon blandning av handsprit, sjukhus-korridor och billigt tvättmedel. Händerna är snustorra av den äckliga lösningen som sitter som sandpapper på både hår och kropp. Har inte ens vågat borsta ut håret av rädsla av mitt redan smått obefintliga hår ska följa med i hårborsten. Samma procedur skall göras även i morgon bitti. Yey vad jag ser fram emot att gå upp klockan sex för att vakna till av denna "frätande" doft.
-mmmmhmmmm!!

Idag har jag (tillsammans med mamma) varit och lämnat Villevalle hos hans pappa och bonusmamma i Kalmar. (första gången jag nyttjar ordet bonusmamma åt någon annan än mig själv, då i frågan om att jag kallat mig själv bonusmamma i dryga tre år).
Kändes ganska vemodigt att lämna min lilla galning och veta att jag inte ser han på hela fyra dagar. Är liksom van vid typ( max )två.
På vägen till Kalmar fick jag syn på en vit hund i bagaget på en bil framför.
Jag-Titta ville vilken fin hund..!
Ville- Ja! Vi tar den!
Jag- Va? vadå?
Ville- Ja men, jo vi slår ut rutan, sen tar vi den bara(?)!

Både min (pedagogiska)mamma och jag satt som frågetecken, och diskussionen om jag har avlat fram en av framtidens kriminella var ett måste. Jag bestämde mig iallafall för att göra det jag gör bäst-Förneka och ignorera!

Nu borde jag försöka reda ut mitt skatbo på huvudet. Jag ser nämligen ut som en ovårdad pudel om jag låter mitt hår självtorka. Vet att jag sedan barnsben varit så otroligt jävla avundsjuk på alla som kunde bada eller duscha och sen bara sätta upp håret lite snyggt och ändå inte se ut som man doppat skallen i såpa vatten och "moppat" golvet med "svallet"... Jag hade x-antal såna personer i låg, mellan och högstadiet som just kunde göra de jag alltid velat. Min bästa vän sedan högstadiet har ju varit min(a) älskade plattänger. (Plattång fast i plural).. Jag har även smittat av mitt beroende till andra "familjemedlemmar"  både kvinnor och "pojkar".(inga namn nämnda M.K)

. Ett varnande ord innan "du" fortsätter läsa detta inlägg. Det kommer förekomma en hel del osammanhängande "ordbajseri"som för andra förutom mig säkerligen kommer endast väcka tankar av förvirring mer än intressant läsande. men so be it!

Here we go

De senaste året har jag verkligen försökt att förändra mig (inte att någon/något sagt åt mig att förändras utan helt baserat på att min förra levende inte var speciellt fördelaktigt för mig eller folk i min omgivning) Har lovat att vara så ärlig mot mig själv och folket jag har någon slags relation med, ska känna efter innan jag ger mig in i olika situationer, ska bli bättre på att ta avstånd från sådant som inte gynnar mig etc etc.
Listan kan göras milslång. men tror majoriteten fattar vad jag menar med "förändringar".
Är snart 25 år och tycker fan att de är dags att ta tag i mitt liv en smula. (då menar jag inte att klippa mig i den obligatorisk vimmerby-kärring-frisyren, eller skaffa radhus och leka lycklig familj..Så min kära bror kan andas ut då jag lovat han att aldrig bli en typisk "vimmerbymorsa". Inte den nya generationen snyggmorsor som de finns rikligt av i stan´utan den andra "typen")

Fan nu vaknade Ville (som jag sövt av ego anledningar) så mitt inlägg blev vist inte så lång, men fortsätter med den senare...