Jag lider av en störning, en epidemi som sprider som som fan i mitt huvud så fort det kommer till en konflikt eller oliktänkande. Jag vet att jag kan vara sjukt jobbig och köra över alla som har andra åsikter (än vad jag för stunden har). Jag vet också att mitt förflutna spelar en stor roll i mitt beteende i nuläget. Att jag stundtals blir nojjig och funderar över min egen förmåga. Min omgivning/familj får ta mina psykbryt när de kommer! För allt det ber jag om ursäkt!
Jag vet att jag ofta känner att jag inte räcker till eller duger. Att jag även tycker jävligt synd om mig själv, när problemen i själva verket är självförvållade.
Jag försöker bättra mig och bli tryggare i mig själv, skaffa förtroende för folk som står mig nära och svälja min stolthet och envishet. Det är svårt. Ett 24årigt beteende sitter hårt och är en plåga att ändra på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar