De jobbiga avskeden

... Så var det dags igen. Dagen då jag blir helt barnledig (emot min vilja), helgen då jag antingen sysselsätter mig till Max eller sitter apatisk och stirrar ut i tomma intet i ren saknad.
Idag får jag ändå tacka en liten kille som kom och hälsade på och gjorde dagen betydligt lättare.
Har umgåtts med trevliga människor som varit som en familj ett bra tag och även tagit en snabbfika med min egna klan (Jonsson, Krantz)
Nu är klockan på tok för mycket för mig att vara vaken. Så kastar in handduken och tackar för mig (idag iallafall)