Seriöst talat Sex and the city kan nog ta mig tusan aldrig gå "ur tiden". (hoppas jag kan stå för detta inlägg om sådär 30år också, vilket jag faktiskt tror). Sitter i skrivande stund och "göttar" mig framför just satc, halvsittande med täcket upp över näsan. Ville och Theo har inte vaknat en enda gång sedan de somnade och jag har fått sitta helt ostörd i soffan från klockan 21:00. -Vardagslyx I say!
Idag kom mamma förbi efter hennes dag i Kalmar. Tog mig friheten att trotsa irriterande hals och huvud för att ta mig en (noteras minimal) promenad och handla på ica. Tog på mig "träningskläder" bara för att komma i rätt stämning iallafall. (tror jag misslyckades ganska hårt faktiskt).
När jag kom hem var de fullt hus i form av mina grabbar samt grannen och hennes kompis. Kan ibland uppskatta stöket och stimmet med lägenheten full av barn. (kanske lite av bekvämlighets skäl, då jag som mamma inte behövs lika mycket.) Men tänkte ändå att jag resterande dagar på denna vecka ska försöka göra allt i min makt för att vara "årets mamma" och ge mina barn 100% av mig, vare sig de vill de eller ej. Så länge inte "sjukdom" och åkommor hindrar mitt "lekande".
Jag har faktiskt lagt mig till en mer seriös sida de sista veckorna. Funderar mer och mer på vad jag faktiskt ska bli när jag blir "stor". Har tillochmed gått så långt att jag frågar folk som står mig nära vad jag ser ut att passa som. -så pass desperat är jag!
Frågan angående framtid och visioner stressar sönder mig stundtals. Jag vill ju faktiskt bli något eller någon, och känner att även att jag är en smula skoltrött så skulle jag ta mig tusan vilja utbilda mig till något vettigt, nu när de ändå inte finns ett enda jobb ute på marknaden (om man inte vill nöja sig med osäkerheten med att vara den såkallade "vikarien".. Inget ont om vikarie-jobb noteras).
Jag har frågat Matilda, Martin, Mamma, Johan etc etc vad jag ser ut att kunna bli? (hur nu utseende har med karriärsval att göra? ) Jag har gått så långt att jag googlat "vad ska jag bli när jag blir stor" och fått göra en del tester med frågor som räknar ut vilken "typ" av människa jag är och vad som är såkallade "passande" jobb för mig.. Tragiskt? Eller bara desperat?
Nu ska jag faktiskt lägga mig. Jag har varit vaken på tok för länge den sista tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar