avsked

....Åter igen...- Jag hatar avsked!!

Sitter med en klump i halsen och kämpar febrilt med att inte släppa på den "kalla" fasaden.. Helvetes, skit, hat "hej då". Borde inte ens existera. Jo jag vet att de kanske inte är så farligt men hatar den där påtagliga känslan av tomhet..

Så nog om de. Blir bara mer ledsen av att skriva om de fast jag egentligen skulle kunna skriva en hel novell om hur de känns just nu.

Inatt hade jag tydligen fullt hus här hemma. Eftersom de var så kallt ute (vad jag fick höra iallfall då jag själv var nerkurad i både duntäcket och tillhörande "sängoutfit". ).. Barnen blev skapligt nöjda över att se att de låg två potentiella lekpolare i soffan och sov när de gått upp ur deras sängar för att väcka en helt dööööd morsa. Tog inte många minuter innan alla i huset var vakna och ps3-spelandet var i full gång. Medan jag själv kunde koka och dricka några koppar kaffe för mycket så roade sig barnen helt utan min närvaro. Så vad jag till en början tyckte va en smula jobbigt (nattgäster är liksom inget jag brukar uppskatta) blev en tydlig succe. 

Theo är på ytterligare en hockeymatch tillsammans med morfar Mikke (börjar bli lite av en återkommande vana mellan de två Krantz:arna) och jag och Ville är numera ensamma hemma. Medan jag tog mig friheten att skriva några rader så sitter Ville fastklistrad framför tv:n. Ska förhoppningsvis ta mig en kvälls-promenix om en timme eller två för att få lite syre och kanske somna lite snabbare ikväll. För att undvika att helt tycka synd om mig själv i kväll/natt få jag göra allt i min makt för att få dagen att gå lite snabbare så jag får sova bort denna kväll...