idag är en såndär helvetes dag,då jag borde ta en överdos av c-vitamin.  En sån dag man helt borde sova bort och helt förtränga. En PMS-dag helt enkelt ( fast utan just pms:en).
Ville  som precis som jag vaknade halv6 i morse sjunger på sista refrängen för idag, medan jag inviger bloggen på surfplattan.

skriver antagligen mera sen när sonen somnat!

Jahopp så var man hemma igen..

Hemma igen...

så blev de dags att åka hem till Vimmerby igen. Efter en fin fin helg i storstaden. 

Tågresan hem gick snabbare än vanligt, vilket jag tror berodde mest på att jag inte var vid medvetande 80% av tiden. Jag låg i ett töcken och sov mest hela tiden. Ibland vaknade jag lite generat av mina egna snarkningar eller vid av/påstigningar.  Brukar ha en förkärlek att tänka något överjävligt på tåget hem. På allt och ingenting. Ibland kan just detta vara en bidragande faktor att just resandet kan vara ganska jobbigt. Men eftersom jag inte ens minns resan så undvek jag just mitt eget huvud-tänkande idag. 

Ska iallafall försöka återberätta lite..(med hjälp av bilder)

Ja.. kanske inte bästa bilden att visa upp min helg i Götet med.. (ett halvt huvud med en gigantisk näsa).
Anledningen till bilden är den enkla anledningen att jag lyckades med tåg/sol/fönster/kamera få till en bild som visade en blond version av mig. Jag har alltid varit brunett/svarthårig/mörkbrun. (med undantag för ett stort hårmode-misstag i högstadiet då en gammal "flamma" föredrog blondiner. Dum i huvudet som man var så tog min bekräftelsekåthet över och jag gjorde otroligt fula/tjocka/breda blonda slingor i hela huvudet. Såg mest ut som en muterad zebra. Inte blev de heller bättre när jag och mamma kort därefter tog en vecka på Santorini (Grekland) och badade mitt torra,blonderade hår i saltvatten vilket gjorde att jag fick tre stycken helt groteska dreadlocks i mitt lilla hamsterhår, som jag inte fick ut på över en månad. )

Detta är då Martin i en bekväm, helt tillfreds "pose" på Expresso house inne i Nordstan. Det som inte bilden visar är hans totala missnöje över att jag maniskt fotade honom. (Inte bara för hans utseende utan också lite för att testa min nya mobil.. )  Har (på bilden) precis blivit presenterad för mitt livs andra chai latte (tack vare just M.Karlsson).

Detta var en del av utsikten från våran Fredagsmiddag uppe på Gothia Towers. Kände mig en aning malplacerad bland alla socitets-nissar med kostym. Men fint ska fint  ha!!
Blev lite vin och världens största räkmacka. Efter att Martin tappat sin kniv inte mindre än 3 ggr på golvet och blivit servad med nya bestick av en  till synes måttligt irriterad kypare (eller vad heter den kvinnliga motsvarigheten till kypare? .. servitör? servitris?) som också öst på med vatten i mitt glas så fort glasets volym hade sjunkit med en millimeter så kastade vi in handduken.

"The räkmacka" och den enda bilden på ett halvfullt vattenglas(glaset fylldes på tre sekunder senare)

Snabb fråga! Är de bara jag som inte visste hur en spårvagn tar dig framåt? Blev nämligen skapligt dumförklarade när jag grämde mig över en hund som stod fastbunden vid en trottoar i närheten av en spårvagns"gata"(?) Jag beklagade mig över att han fick stå och må dåligt bland alla avgaser...

Ja ja

Nu är de strax ny vecka och jag ska krypa i säng så fort jag bara kan.. 

.

Eufori

Mia på Grötö & Alex Schulman alltså vadå..tv-kvällen är ju inte bara räddad utan jag sitter i extas med sovande barn i respektive säng och hopkrupen i soffan i myskläder och glasögon.
Kan det bli annat än ren och skär lycka. (iallafall i någon timme). Men eftersom jag är så satans trött så kan jag för första gången på länge säga att de är helt okej med en timmes lycka innan de är dags att krypa till korset och somna.

Idag har dagen gått relativt snabbt även att jag inte var hemma förrän kvart i sex. 

Theo var och lekte med en kompis och Ville blev hämtad av Katarina redan klockan ett på dagis för en "playdate" med Leon. (de hade tydligen lekt sönder hela huset där hemma, innan de var dags att lämna tillbaka dem båda till respektive "hem"). Eftersom jag slutade sent så fick jag lov att låta Ville hälsa på mig på "mitt" dagis en stund innan de var dags att ta sig hem. Han hittade kompis(ar) direkt och han var inte jätte sugen på att gå hem när de blev dags. 

Nu börjar Mia på Grötö igen

Inser nu att jag efter sommaren har levt i ren lyx.. Inte att jag badat i pengar och välgång, verkligen inte. Men jag har fått mer tid än många andra föräldrar med mina barn. Jag har sedan i sommar levt på existens minimum känns det som men har haft i stort sett månader tillsammans med grabbarna utan måsten och stress. Jag känner mig jävligt glad för just de...faktiskt.

Nu har jag skrotat barn-lyx-livet (inte för att de alltid är rosenskimmrande att oavkortat vara hemma/mamma) och börjat jobba. Heltid. Från att vara hemma 24/7 till heltid.

Bieffekten att jobba heldagar är att när jag hämtat (spec) Ville på dagis är han slut som "mini-människa". När de förr varit ett jävla bök att få han att somna innan nio spå får jag nu kämpa för att hålla han vaken till 18. Mycket positivt kommer ur just faktum att han nu har någorlunda "normala" tider som han sover och är vaken på, så inser jag hur mycket tid jag förlorar att prata/leka/titta eller skratta tillsammans med mina små killar.

Nu ligger han halvnaken (då han inte hann ta av sig mer än tröjan innan han somnade i soffan) och snarkar. Två dagar kvar tills helg. (desvärre som (bara) Ida och inte mamma) Men de kommer fler helger.. Jag är peppad.

kissen

...just tusan. Glömde en stor del av dagens aktiviteter.

Sheldon
Våran minsta lilla kissemiss hittade jag haltande i fredags med en "överarm" (eller vad de nu heter på katter. Alltså delen över katt-armbågen som sitter ihopkopplad med typ början av magen) var tok-svullen. Tänk amstaff-hund storlek på en liten minikatt-size.  Kontaktade veterinär som tog prover/röntgen etc för att sedan  ge beskedet "blodansamling" som antagligen uppkommit av lek eller att han fastnat i något i lägenheten. Fick smärtstillande och blev hemskickade. Idag fick jag ett samtal av M som upptäckt att Sheldon blödde och varade något överjävligt samt att de var ett hål rakt in i benet.

auuutch

Så nu går han på smärtstillande/antibiotika och med en tratt i tio dagar.. Stackar´n.

That´s it

Idag har jag överlevt jobbdag nummer 2 och jag känner mig faktiskt otroligt tillfreds med de jag gör. 

Jag har underbart fina barn som jag får umgås med samt trevlig personal. De gillar mycket.

Idag började jag halv 7 och jag överdriver inte när jag säger att Ville inte var allt för glad åt faktum att behöva kliva upp innan klockan 6. Var skapligt orolig att han helt skulle sätta den mindre smickrande sidan till när vi klev in till dagis och verkligheten slog han rakt i "fejjat".. men icke.

Han började invant leka och brydde sig inte de minsta om att varken ordinarie fröknar var där eller att hans sönderstressade/oroliga mor sa var tvungen att jogga vidare till annan destination. 

Bieffekten av den tidiga morgonen var att Ville (vid hämtning) var trött som aldrig förr. 

Fick en liten fin överraskning i form av Theo som kom förbi för att hämta en bok (han var tvungen att lämna tillbaka till skolan imorgon). Fick alltså puss lite på min stora kille. (ett stort plus i kanten en tisdag). 

Idag har de kanske inte bara regnat positiva -vibbar. Har även fått säga "hej då" igen.. Inget jag uppskattar precis. 

-Positivt tänkande Ida... Happy thoughts! 

Fotbollsmorsa

Har idag intagit rollen som fotbollsmorsa.
De jag inte viste var att 90% av min släkt skulle vara där även dem. (mamma, pappa, mormor, morfar, farmor, farfar, min faster samt hennes man). Ja inte blev jag eller Theo negativt överaskade precis. -Tvärtom!

Hade en halvsjuk Ville med mig på läktaren vilket kanske inte var de mest optimala. Men nu har även han smakat på fotbollskulturen i Vimmerby.
Theo var (enligt mig ..och släkten) skitbra. Kan väl säga att jag inte intresserar mig allt för mycket de stunder han inte är på planen, men så fort jag ser att han byts in och hans blonda hårsvall gör sig påmind så sitter jag som på nålar och skriker både de ena och de andra.
Har också lagt mig till med en ovana att konstant svära i varje mening då jag är lite uppstressad.- Ska jobba på att kontrollera mig till nästa match.

Nu är Ville klar i badkaret. Over and out