Hemma igen...
så blev de dags att åka hem till Vimmerby igen. Efter en fin fin helg i storstaden.
Tågresan hem gick snabbare än vanligt, vilket jag tror berodde mest på att jag inte var vid medvetande 80% av tiden. Jag låg i ett töcken och sov mest hela tiden. Ibland vaknade jag lite generat av mina egna snarkningar eller vid av/påstigningar. Brukar ha en förkärlek att tänka något överjävligt på tåget hem. På allt och ingenting. Ibland kan just detta vara en bidragande faktor att just resandet kan vara ganska jobbigt. Men eftersom jag inte ens minns resan så undvek jag just mitt eget huvud-tänkande idag.
Ska iallafall försöka återberätta lite..(med hjälp av bilder)
Ja.. kanske inte bästa bilden att visa upp min helg i Götet med.. (ett halvt huvud med en gigantisk näsa).
Anledningen till bilden är den enkla anledningen att jag lyckades med tåg/sol/fönster/kamera få till en bild som visade en blond version av mig. Jag har alltid varit brunett/svarthårig/mörkbrun. (med undantag för ett stort hårmode-misstag i högstadiet då en gammal "flamma" föredrog blondiner. Dum i huvudet som man var så tog min bekräftelsekåthet över och jag gjorde otroligt fula/tjocka/breda blonda slingor i hela huvudet. Såg mest ut som en muterad zebra. Inte blev de heller bättre när jag och mamma kort därefter tog en vecka på Santorini (Grekland) och badade mitt torra,blonderade hår i saltvatten vilket gjorde att jag fick tre stycken helt groteska dreadlocks i mitt lilla hamsterhår, som jag inte fick ut på över en månad. )
Detta är då Martin i en bekväm, helt tillfreds "pose" på Expresso house inne i Nordstan. Det som inte bilden visar är hans totala missnöje över att jag maniskt fotade honom. (Inte bara för hans utseende utan också lite för att testa min nya mobil.. ) Har (på bilden) precis blivit presenterad för mitt livs andra chai latte (tack vare just M.Karlsson).
Detta var en del av utsikten från våran Fredagsmiddag uppe på Gothia Towers. Kände mig en aning malplacerad bland alla socitets-nissar med kostym. Men fint ska fint ha!!
Blev lite vin och världens största räkmacka. Efter att Martin tappat sin kniv inte mindre än 3 ggr på golvet och blivit servad med nya bestick av en till synes måttligt irriterad kypare (eller vad heter den kvinnliga motsvarigheten till kypare? .. servitör? servitris?) som också öst på med vatten i mitt glas så fort glasets volym hade sjunkit med en millimeter så kastade vi in handduken.
"The räkmacka" och den enda bilden på ett halvfullt vattenglas(glaset fylldes på tre sekunder senare)
Snabb fråga! Är de bara jag som inte visste hur en spårvagn tar dig framåt? Blev nämligen skapligt dumförklarade när jag grämde mig över en hund som stod fastbunden vid en trottoar i närheten av en spårvagns"gata"(?) Jag beklagade mig över att han fick stå och må dåligt bland alla avgaser...
Ja ja
Nu är de strax ny vecka och jag ska krypa i säng så fort jag bara kan..
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar