....

Har inte berättat alls som hänt den sista tiden..
Vissa saker har jag undanhåll.
Tragiska saker som inträffat....
Något som har gått och dött ifrån mig.....

MIN IPHONE

Känner mig övergiven och ensam. Du som alltid legat trygt (eller trygt kanske var en enorm överdrift då jag inte har hanterat den med största försiktighet, kan tillochmed sträcka mig till att jag kan ha den mest trasiga skärmen jag någonsin sett)  i min väska/hand/ficka. Jag är förbannad och jag är ledsen. Mest ledsen för att jag inte fick chansen att säga hur bra du var..för mig... för Theo... för de andra små..

Nog sagt om mobilen.. (även om det är en stor förlust)
Har precis kommit tillbaka från min lunchdejt med Natta.. 
Efter tre koppar kaffe (två för många) går jag konstant omkring och känner mig lite småyr. Kommer antagligen börja prata osammanhängande och ta mig an x-antal olika dialekter vid varje ny mening.. (kommer själv tycka att de låter otroligt bra och lätt kunna ta´s för att vara skåning/norrläning etc etc)